Nils-Ivar Carlborg

From Wikipedia, the free encyclopedia
Nils-Ivar Carlborg
Carlborg with King Gustaf VI Adolf in 1959.
Birth nameNils Ivar Carlborg
Born(1913-03-29)29 March 1913
Jönköping, Sweden
Died21 September 2005(2005-09-21) (aged 92)
Stockholm, Sweden
AllegianceSweden
Service/branchSwedish Army
Years of service1934–1973
RankColonel
Commands held

Nils Ivar (Nils-Ivar) Carlborg (29 March 1913 – 21 September 2005) was a Swedish Army officer. He started the paratrooper training in Sweden and founded the Swedish Army Paratroop School of which he was its first commander (1952–1953). He later served as head of the Military Academy Karlberg (1964–1969) and as commander of Stockholm Defence District (1969–1973) and as the Commandant of Stockholm (1969–1973).

Early life[edit]

Carlborg was born on 29 March 1913 in Småland Artillery Regiment Parish (Smålands artilleriregementes församling), Jönköping, Sweden,[1] the son of lieutenant colonel Nils Gustaf Carlborg och Elisabeth Hugoson.[2] Carlborg passed studentexamen in Skövde in 1931.[3]

Career[edit]

Carlborg graduated from Military Academy Karlberg in 1934[2] and was commissioned as an officer the same year and was assigned to Svea Artillery Regiment as a second lieutenant,[4] where he was promoted to underlöjtnant in 1936,[5] and to lieutenant in 1938[6] and to captain in 1942.[2] He attended the General Artillery Course at the Artillery and Engineering College from 1936 to 1938[7] and studied at the Royal Swedish Army Staff College from 1940 to 1942.[3] He entered the General Staff Corps in 1944 and served for the next few years in staffs,[2] among other things in the Army Inspectorate (Arméinspektionen) in the Army Staff where in 1948 he was given the task of writing regulations for combat against airborne forces. To gain personal insight into an attacker's possibilities and limitations, he underwent parachute training in the United States. The experience from this led him to propose that Swedish airborne ranger units be established, as the costs should be able to be reduced to a reasonable level. The proposal was heard and a trial course in parachute service was held under his leadership in 1951. This in turn led to the formation of the Swedish Army Paratroop School in 1952.[8] Carlborg was promoted to major in Boden Artillery Regiment this year and was the school's first head from 1952 to 1953. He was transferred to Småland Artillery Regiment in 1954 and served in the Army Staff from 1955.[2]

In 1957 he was promoted to lieutenant colonel at Småland Artillery Regiment and during the same year he served as acting regimental commander of the regiment,[2] after which he served in the regiment until 1960.[9] In 1960 he was promoted to colonel in Småland Artillery Regiment,[10] whereupon he served as Defence District Commander of Kalmar Defence District (Kalmar försvarsområde, Fo 18) and of Växjö Defence District (Växjö försvarsområde, Fo 16) from 1960 to 1961[11][12] and as army attaché at the Swedish Embassy in London and in The Hague from 1961 to 1964.[13][14] Carlborg was head of Military Academy Karlberg from 1964 to 1969 and served as Defence District Commander of Stockholm Defence District and as Commandant of Stockholm from 1969 to 1973.[15][16]

After retiring from the military, Carlborg was national corps commander of the National Association of Volunteer Motor Transport Corps from 1973 to 1975[17][18] and as chairman of Stockholm Shooting Federation (Stockholms skytteförbund) until 1976.[15]

Personal life[edit]

Carlborg married in 1941 to Ann-Mari Eklind (born 1920), the daughter of the engineer Ragnar Eklind and Ruth Berglund.[2] They had three children: Hans (born 1943), Jan (born 1945) and Björn (born 1947).[3]

After his retirement, Carlborg moved to Alicante, Spain.[19]

Death[edit]

Carlborg died on 21 September 2005 in Oscar Parish in Stockholm.[20]

Dates of rank[edit]

Awards and decorations[edit]

References[edit]

  1. ^ Szabad, Carl, ed. (2002). Sveriges befolkning 1970 (in Swedish) (Version 1.04 ed.). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. ISBN 9187676311. SELIBR 8861349.
  2. ^ a b c d e f g Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter (in Swedish). Stockholm: Probus. p. 47. ISBN 9187184745. SELIBR 8981272.
  3. ^ a b c d Davidsson, Åke, ed. (1968). Vem är vem? [Who's Who?] (in Swedish). Vol. 5, Norrland : supplement, register (2nd ed.). Stockholm: Vem är vem bokförlag. p. 557. SELIBR 53513.
  4. ^ Sveriges statskalender för året 1935 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1935. p. 305.
  5. ^ Sveriges statskalender för året 1937 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1937. p. 316.
  6. ^ Sveriges statskalender för året 1939 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1939. p. 328.
  7. ^ Uller, Lennart B:son, ed. (1992). AIHS 1818-1992: minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro (in Swedish). Stockholm: Probus. p. 108. ISBN 9187184184. SELIBR 7762906.
  8. ^ Sunnefeldt, Bo (2014). "De svenska fallskärmsjägarna – starten". Militär historia (in Swedish) (8). Lund: Historiska media. SELIBR 11599163. Retrieved 24 March 2022.
  9. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1960 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1960. p. 375.
  10. ^ Sveriges statskalender 1961 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1961. p. 384.
  11. ^ Sveriges statskalender 1961 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1961. p. 352.
  12. ^ Sveriges statskalender 1962 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1962. p. 339.
  13. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1964 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1964. p. 97.
  14. ^ Sveriges statskalender 1965 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1965. p. 99.
  15. ^ a b Jönsson, Lena, ed. (2000). Vem är det: svensk biografisk handbok. 2001 (in Swedish). Stockholm: Norstedt. p. 200. ISBN 9172850426. SELIBR 8261515.
  16. ^ Sköldenberg, Bengt, ed. (1972). Sveriges statskalender för skottåret 1972 (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. p. 397. SELIBR 3682755.
  17. ^ Sköldenberg, Bengt, ed. (1975). Sveriges statskalender 1975 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Liber/Allmänna. p. 487. ISBN 91-38-02088-2. SELIBR 3682757.
  18. ^ Sköldenberg, Bengt, ed. (1976). Sveriges statskalender 1976 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Liber/Allmänna. p. 511. ISBN 91-38-02736-4. SELIBR 3682757.
  19. ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1981 [Who is it: Swedish biographical handbook. 1981] (in Swedish). Stockholm: Norstedt. 1980. p. 176. ISBN 91-1-805012-3. SELIBR 3681525.
  20. ^ Szabad, Carl, ed. (2007). Sveriges dödbok 1947-2006. Swedish death index 1947-2006 (in Swedish) (Version 4.0 ed.). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. SELIBR 10507988.
  21. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 36, digital imageing.
  22. ^ "Bihang till Sveriges statskalender 1965. Kungl. Svenska riddareordnarna 1965". Sveriges statskalender 1965 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1965. p. 94.
  23. ^ "Bihang till Sveriges statskalender 1954. Kungl. Svenska riddareordnarna 1954". Sveriges statskalender för året 1954 (PDF) (in Swedish). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1954. p. 18.
  24. ^ "Bihang till Sveriges statskalender 1953. Kungl. Svenska riddareordnarna 1953". Sveriges statskalender för året 1953 (PDF) (in Swedish). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1953. p. 162.
  25. ^ Harnesk, Paul, ed. (1945). Vem är vem? [Who's Who?] (in Swedish). Vol. D. 1, Stockholmsdelen. Stockholm: Vem är vem bokförlag. p. 135. SELIBR 8198269.
Military offices
Preceded by
None
Swedish Army Paratroop School
1952–1953
Succeeded by
Nils Engelheart
Preceded by
Åke Grahnberg
Kalmar Defence District
1960–1961
Succeeded by
Fred Ljunggren
Preceded by
Åke Grahnberg
Växjö Defence District
1960–1961
Succeeded by
Fred Ljunggren
Preceded by
Anders Grafström
Military Academy Karlberg
1964–1969
Succeeded by
Preceded by
Carl Reuterswärd
Stockholm Defence District
1969–1973
Succeeded by
Nils Östlund
Preceded by
Carl Reuterswärd
Commandant of Stockholm
1969–1973
Succeeded by
Nils Östlund
Other offices
Preceded by
Gunnar Löfroth
National Association of Volunteer Motor Transport Corps
1973–1975
Succeeded by
Curt Hermanson